Från att inte ha motionerat alls under de senaste åren, borde steget vara rätt långt till att gå 1 mil i djungeln...skulle man kunna tro, ja! Det är ivarjefall vad jag har gjort idag, jag blir medlurad på både det ena och andra, men jag hade inte riktigt koll på detta att vi skulle gå i djungeln, livrädd för djurlivet här i Singapore ska man akta sig för just djungeln.

När vi går vid vattenbrynet på träbron stannar plötsligt de två första tjejerna tvärt, jag tittar till vänster och ser en enorm varan, som slickar sig runt munnen. Ahhhhh, jag går inte ett steg till förrän han har krypit in i djungeln, sa jag med bultande hjärta och skräckslagen blick.

Var glad att det inte var en apa säger "L", jaha ska jag behöva oroa mig för det också tänkte jag.

Vi passerade på slutet ett flertal apor, men de satt så fridfullt och pillade på varandras svansar och såg allmänt söta ut, kan de verkligen vara en större fara än en varan, hua!

Fotot ovan har absolut ingen som helst anknytning till varken apor, djungel eller varaner att göra, det är en nyinköpt Cult design, som för närvarande tjänstgör som pennburk.

Today I´ve been walking for 2 hours in the jungle (don´t ask me why I´m terrified of reptiles and wild animals in general) to tell the truth I didn´t understand before that we actually should walk in the jungle.

At the beginning of the walk we saw a huge reptile "I´m not moving until he´s gone", I said to my fellow friends. It could be worse said Lotta, it could have been a monkey. Oh thanks, I thought, now I need to look out for them to!?

At the end of the walk we passed a couple of monkeys, but they sat so peacefully holding each others tails...can they really be more scary than a reptile?

The photo above has absolutely nothing in common with jungle or reptiles, it´s my latest buy from Cult design, who now serves as a pen holder.