Vi är väl rätt fenomenala ändå...

Hej igen!
Vad kul att man varit lite saknad ändå haha. Även om jag mest skriver om innehållslöst dravel och tjat om min fotografering.

Jag är inne in en sådär tänkar period, och särskilt när jag fått lite tid att verkligen klura lite, som i Sverige när jag inte jobbade så blir tankarna starkare.

Jag är en antingen av eller på person, när jag är av så blir det inte mycket gjort alls och när jag är på så är jag energisk till tusan och allt ska hända på en gång.

Det jag funderar på just nu är hur jag ska hitta balans i livet och hur jag ska bli lite snällare mot mig själv. För visst är det väl så att vi ofta är rätt hårda mot oss själva, vi har ofta dåligt samvete, vi tränar för lite, äter för onyttigt, barnen är för länge på dagis, vill ändra på saker, ser inte skönheten i vardagen, ja listan kan göras hur lång som helst?

Vi är hårdare mot andra än mot oss själva, skulle någon annan säga att de inte duger som de är skulle vi naturligtvis säga att det gör du visst! Samtidigt som många av oss själva släpar omkring med den känslan.
Den som vi borde vara mest snäll mot är väl just oss själva...

Så nu ger jag er tillåtelse att känna er FENOMENALA!

Kram på er
Gunilla