tisdag 28 oktober 2008

Jag är nyss hemkommen från Vietnam, närmare bestämt Ho Chi Minh City (Saigon).
Ho Chi Minh är en hetsig, kaotisk, fattig men samtidigt, leende stad. I många städer i Asien är det många människor som inte ens har mat för dagen, och denna stad var tyvärr inget undantag, mödrar bärandes på sovandes spädbarn som med vädjande blick bad om en slant, småbarn sittandes i gathörn med tom blick...många människor har blivit tillsagda att inte ge pengar till tiggare för att det kanske finns en rik person i bakgrunden (kanske t o m maffia) eller att de använder pengar till annat än mat.
Jag resonerar dock annorlunda, visst existerar det ovanstående, men om jag så hjälper 1 av 10 till att få en drägligare vardag så duger det gott för mig!

I allt detta elände, kunde jag helt enkelt inte låta bli att ta kort på dessa kvinnor, som inte tjänar många kronor per dag men som ändå var så vänliga och leendes.

I have just returned from Vietnam, specifically Ho Chi Minh City (Saigon). Ho Chi Minh City is a energetic, chaotic, and poor city, but at the same time, a smiling city. In so many cities in Asia, many people don´t even have food for the day, and this city, unfortunately, was no exception, mothers carrying on sleeping infants with eyes appealing asking for a penny, small children sitting in the corner with empty eyes ... people have been told not to give money to beggars, that there might be a rich person in the background (perhaps even mafia), or they use the money for other things than food.

I argue otherwise, of course sometimes that is the case, but if I help 1 in 10 to get a decent living, if only for 1 day, I feel that I have done something! In all this misery, I had to take a photo of these women, who do not earn many pennys a day but nevertheless, was so friendly and smiling.





Ta hand om er därute!
//Gunilla

21 kommentarer:

E-K sa...

Wow! Vilket liv du har! :-) Aningens mer exotiskt än här i Sverige. Måste genast läsa och titta mer. Undrar ju lite hur du hamnade där borta!
Otroligt vackra bilder också....
Kram/E-K

Radhusdrömmar sa...

Ja usch ibland fattar man inte hur bra man har det.
Fina bilder :-)
Och jag resonerar som du, skulle också ge pengar.

Kram Johanna

chokladblomma sa...

Ja vi har det väldigt bra egentligen. Jag försöker att inte klaga. Fina bilder!
Ha det bra!
Kram

Jenny sa...

Ibland blir man överväldigad av att saker både är så vackra och glädjefyllda trots att det ofta samtidiugt finns så mycket tragiskt
Ha det gott
du med
kram

Elizabeth sa...

How exciting to live in such a wonderful and different place.
Lovely photos.

IndianDreams sa...

Åh tack för din kommentar! Älskar det indiska =D Har kollat in din blogg också och tycker dina bilder är väldigt vackra och inspirerande! Ha en bra Diwali också! Kramar

Lallis - liv och leverne sa...

Jag kan tänka mig att det får en att fundera mer än en gång på hur lyckligt lottad man är.
Kram Lallis

Fisen sa...

Ja man förstår inte riktigt hur det kan vara överallt! Och så klagar man på det man har. Det är ju fruktanvärt! Allt lika kul att läsa var du varit :)
Ha det bra!/Fia

m family goes västerut sa...

Roligt att få se din del av världen. Vi är tillfälligt boende i US midwest.

Lisas inredningsblogg sa...

Oj vilken kontrast från här hemmaifrån. Fina bilder du tagit!

Sea Dream Studio sa...

Thank you for your kind comments on my blog!
I enjoyed reading about your visit to Viet Nam and your photos are exquisite. Your compassion is evident in your words and pictures.
take care~Dale

S o F sa...

Jag vet inte riktigt hur jag själv skulle tackla det här med tiggeri.
Som turist är det ju på ett sätt, men om jag skulle bo i en sådan stad, så skulle jag ju också bli "avtrubbad" till slut, som de andra invånarna.
Vi ser det ju här i västvärlden också, hur vi bara går förbi när folk sover eller är utslagna (oftast av droger) på trottoarer och dörringångar.

Men än har inte mitt inre "obehag" över världens orättvisor blivit avtrubbat än, men så lever jag också i en skyddad värld.

Varma hälsningar!

Fröken Isakson sa...

Tänk vilket bra liv man lever i alla fall. Och så har man (läs jag) mage att klaga ibland. Fy på¨mig. Stackars kvinnor. Kram

Widénskan sa...

Spännande och JÄTTE tufft att flytta dit.. kan tänka mig att det är ett otroligt vackert land.

Pat sa...

Hello Gunilla

Thank you for visiting and leaving a nice comment on my blog!

It is so sad to read about the beggers in Viet Nam. I am glad you tried to help, as I would have done the same. Sometimes I buy food or blankets and give it to the homeless, as this way they don't spend money on the wrong things.

Livet i Gläntan! sa...

Vilka underbara platser som du besöker. Mycket fina bilder som du har tagit. Kramar Jessica

Cilla sa...

Ja, här hemma klagar man dagligen på att man har det dåligt. Jag borde skämmas!
Kram

MiaMaria sa...

Hej!

Underbara bilder från din vardag....

Och visst kan man väl hjälpa någon bättre en än inga alls.....

HA´en bra vecka!
MiaMaria

Karlsebakken 37 sa...

Åh, de där bilderna från Langkawi är verkligen underbara...! Hoppas att allt är bra med dig, håller tummarna för att husjakten snart är över. Titta in hos mig förresten - du är numera officiellt utmanad...! ;) Kram Caroline

In my house sa...

Låter som en riktig upplevelse resa... Och här sitter man hemma i soffan,,, inte lika spännande....

- Va kul att ni köper godis på IKEA,,, synd att dom inte har så mycket,,, då äter du la köttbullar oxå =)

Ha de gottit kram josse

SloganMurugan sa...

Lovely pictures. makes me wanna go there!